År 1840 var Vetlanda en bondby, vars modersnäring bestod av boskapsskötsel och odling av grödor. Nu etablerades också de första handelsbodarna i Vetlanda. Här fanns förutom handelsmän och hantverkare också en häradshövding, apotekare och postexpeditör.
I början av 1900-talet utgjorde Vetlanda en centralort och övertog alltmer rollen som stad.
Gruvor för koppar, nickel och guld
I Alseda, delar av Ökna och Fröderyds socknar fanns ett omfattande bergsbruk. Den äldsta gruvan är troligen Kleva koppargruva från 1661, där man senare bröt nickel. År 1741 började man bryta guld i Ädelfors guldgruva. Ingen av traktens gruvor har varit lönsamma. Man har även brutit järn i trakten och 1726 anlades i Pauliström ett järnbruk.
Vattnet och järnvägens betydelse
Många verksamheter lokaliserades till vattendragen, som i vissa trakter utnyttjades intensivt till vattensågar och kvarnar. Ett viktigt vattendrag som flyter genom kommunen är Emån. I slutet av 1800-talet drogs en järnväg genom Vetlanda och vidare österut. Järnvägen gjorde det möjligt att grundlägga träindustrin i Korsberga, trähusfabrikerna i Landsbro och Myresjö samt Ekenäs glasbruk. Ekenässjön växte senare fram till ett större samhälle med en allsidig industri. Industrin i kommunen dominerades för övrigt av skogs- och pappersbruk samt sågverk, möbelindustrier och snickerier.Modern industri
I Vetlanda centralort bildade handels- och bankmannen Wilhelm Petri den första moderna industrin i form av en havregrynsfabrik. På 1860-talet startades tändsticksindustrin och denna växte sedan ut till en storindustri.1963 etablerades Skandinaviska Aluminiumprofiler i Vetlanda. Sapa Profiler AB är i dag ett globalt företag. Denna industri är idag vår mest betydande med över 1 000 anställda i kommunen.
Under 1900-talet har även trähusindustrin spelat en stor betydelse. Företag från kommunen har under lång tid dominerat marknaden. Branschen har genomgått stora förändringar, men våra lokala företag är fortfarande marknadsledande.